Enligt naturskyddsföreningen producerades 322 miljoner ton plast i världen år 2015. Det motsvarar 46 kg plast per person och år. Och globalt beräknas hamna mellan 8 och 13 miljoner ton plast i naturen varje år. Det är klart att man vill bidra till att det här slutar! Och att plastbanta är lösningen? Inte riktigt på kort sikt. Men långsiktigt kan vi sätta press på producenter och samtidigt vara förebild för andra länder.
--I samarbete med Clas Ohlson och Jordklok--
Egentligen spelar det ingen stor roll var man börjar när man vill plastbanta. Det viktiga är att du börjar någonstans. Men eftersom en del produkter kan till och med vara farlig för hälsan är det en bra idé att börja i köket. Naturskyddsföreningen tycker också det. Man vad ska man börja med då?
Börja med förbrukningsvaror
Du kan spara mest om du försöker undvika plast i förbrukningsvaror. Saker som du slänger ofta, som plastförpackningar, plastpåsar eller plastflaskor så som disktrasor orsakar mest plastavfall. En bra grej är att återanvända allt så ofta det går. Men vilken kasse ska jag använda istället, tyg- eller papper? Svaret är enkelt. Den som återanvänds so ofta som möjligt. Även om det finns olika studier som kommer fram till olika resultat, så tror de flesta intuitivt att plast inte kan vara det bästa alternativet.
En dansk studie kommer ändå fram till att det är den bästa lösningen just nu när man tittar på alla miljöfaktorer. Den oblekta papperskassen är dock överlägsen när man tittar enbart på klimatpåverkan, cancerframkallande ämnen och förbrukning av fossila resurser. De flesta studier tar enligt naturskyddsföreningen dessutom inte hänsyn till plastkassar som hamnar i naturen. Därför tycker vi ändå att papperskassen är det bästa alternativet, förutsatt att man använder den så ofta det går (43 gånger för att utjämna alla miljöfaktorer enligt den danska studien). Att det dessutom enligt studien ska vara bättre för miljön att slänga sina sopor i kassarna istället för att återvinna de känns som ett påstående som går mot strömmen. Visste du att plastpåsar är förbjudna i en del länder?
Vad kan du göra för att plastbanta?
För att undvika ta plastpåsar för frukt och grönsaker, när du handlar de på lösvikt i affären, finns det återanvändbara tygpåsar som är lätt genomsynliga. På så sätt behöver personen som sitter i kassan inte öppna påsarna. Tygpåsar gjord av ekologisk bomull i olika storlekar och finns till exempel här. Vill du ha en lite
tjockare variant som duger även för förvaring av t.ex. ett salladshuvud i kylskåpet kan du hitta den hos Lappland Ecostore istället. Tyget tar åt sig fukt och salladen håller därför längre. Men för att miljön verkligen ska ha nytta av tygpåsen måste den användas väldigt ofta. Helst i flera år enligt naturskyddsföreningen och minst 20’000 gånger efter den danska studien.
Det finns även ett alternativ för plastfolie. Du kan du använda bivaxdukar.
Har du en hund? Vad sägs om komposterbara hundpåsar?
Använder du strån, så rekommenderas sådana i metall eller som är gjorda av certifierat papper.
Alternativ till matlådor i plast
Även om det i de flesta fall inte är hälsofarligt att värma mat i plastlådor föredrar många nu att värma sin mat i en glaslåda. Man ska ändå vara försiktig med att värma upp mat i plastlådor eftersom hettan gör att plasten avger giftiga ämnen, även om det påstås bara vid väldigt hög värme under en längre tid. Det har blivit väldigt populärt med glaslådor som har ett plastlock. Det finns många olika storlekar, till exempel här. De går att använda i ugnen och i mikron. De är dock inte helt plastfri men tät tack vare silikontätningen. Ett annat alternativ, helt fritt från plast, är en matlåda i rostfritt stål. Den går tyvärr inte använda i mikron. Men släng maten på en tallrik istället, så får du det att funka! Tät är den inte heller till 100%. Är det ingen vätska i den går det ändå bra. Du kan naturligtvis spara glasburkar för att förvara mat och livsmedel i. Eller om du vill ha det lite snyggare finns det nya att köpa på t.ex. Lagerhaus.
Plastbanta i diskhon: miljövänlig disktrasa, svamp och diskborste.
Nästa disktrasa du köper ska vara av cellulosa och bomull eller lin. Du kan också ta gamla underlakan eller kläder som gått sönder och använda de som disktrasa. Bara klippa isär. Alla varianter gå att tvätta och återanvända. Det finns även miljövänliga kökssvampar. De flesta är gjorda av återvunnen plast, men det finns även såna av naturliga material som är nedbrytbara. Även nedbrytbara alternativ till metallsvampar kan värt att tänka på. Den kan enligt jordklok.se även användas till non-stick stekpannor. Ett bra tips är att ha minst 2 disktrasor hemma så du kan använda den andra när du tvättar den första. Det går även bra att koka en gång i veckan. Tvätta senast när den börja lukta!
Alternativ till köksredskap i plast
Till nästan allt köksredskap finns det plastfria alternativ. Och det är bra av hälsoskäl att byta ut allt om du inte kan utesluta att ditt redskap innehåller anilin. Det finns t.ex. slevar i trä eller metall, helt utan plast, smörknivar i trä, skärbrädor i trä, bambu, metall, keramik, glas eller porslin. Men även knivar utan plast (i handtaget). Det finns knivar helt i metall eller med trähandtag. Det är säkert de prylarna du använder mest. Men vad är t. ex. med alternativ till plastskålar? Du kan välja mellan glas, trä, porslin, metall, lera, stengods, m.m. Har du tänkt att köpa ett nytt decilitermått i stål? Eller en hel måttsats i stål. Gillar du att baka? Skaffa en degskrapa i trä och rostfritt stål. Eller en slickepott i bambu! Och letar du en plastfri bakpensel så finns den t.ex. här.
Det finns en hel del fler plastfria produkter i köket. Det är bara att leta sig fram på webben eller fråga i affärer och butiker för att fortsätta plastbanta. Förutom med redskap som du värmer mat i eller som kan innehålla anilin är det dock bäst att du använder dina produkter så länge de håller istället för att köpa de nytt. Även om de produkter som du har innehåller plast. Vill du ändå bli av med dina plastprylar som har fortfarande bra skick, så kan du ge dem till en andrahandsbutik i din närhet så att de kan göra nytta någon annanstans.
Annons
